Den här uppsatsen har undersökt hur tre relevanta myndigheter socialiserar Unga kriminella som lever med ett Npf ? neuropsykiatriskt funktionshinder. Tre frågeställningar användes: Samverkan mellan myndigheterna vid socialisationen till samhället för unga kriminella med ett Npf? Erfarenheter som myndigheterna har av Unga kriminellas socialisation till samhället? Är IÖV ? intensivövervakning med elektronisk fotboja en möjlighet i socialisationsarbetet av Unga kriminella med Npf? Kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts med tre personer/myndighet. Intervjuerna spelades in.

I denna studie används en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga män som har ett kriminellt förflutet. Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som kan ha påverkat dessa unga män in i en kriminell livsstil. Studien syftar även till att söka svar på varför dessa unga män väljer att stanna kvar i det kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fått in genom intervjuer med dessa unga män tillsammans med teorier som Nätverksteorin, teorin om ?Differential associations? samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vårt syfte.

Den kriminella utsidan - Etnisk profilering inom polisen i Göteborg.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför en del ungdomar begår brott och vilka faktorer som kan ligga bakom. Genom att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex unga män med en tidigare kriminell bakgrund har vi försökt få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjufrågorna har strukturerats in i olika delteman baserade på våra teoretiska utgångspunkter då vi velat fånga respondenternas livshistorier under deras kriminella karriär. Med utgångspunkt från Erving Goffmans (2011) teori om Stigma och teorier om det sociala kapitalets mörka sida har vi analyserat vårt empiriska material. Resultatet visar på hur strukturella och individuella faktorer såsom otrygga hemförhållanden, stigmatisering i skolan och umgänge med andra kriminella inom ett nätverk kan ha en inverkan på en ungdoms brottslighet.

Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhållanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga män. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga män i 18-19års åldern ur samma vänskapskrets för att få en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger på deras berättelser och funderingar kring sin situation.Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begår brott av rationella skäl för att få snabba pengar och saker de vill ha.

Social insatsgrupp är en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjänst och skola med målen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlätta avhopp från kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebär för professionella från polis och socialtjänst i social insatsgrupp i Södertälje kommun. Södertälje kommun är en av de tolv kommuner där Rikspolisstyrelsen inrättat pilotverksamheten social insatsgrupp på uppdrag av regeringen. Syftet med studien är att undersöka hur representanter från myndigheterna polisen och socialtjänsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i Södertälje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med målet att försöka förstå vilka ungdomar som blir selekterade att ingå i projektet..

Man avslutar inte sin kriminalitet på grund av narkotika missbruk, först efter respondenten blivit drogfri kan man sträva efter ett liv utan kriminalitet. Erbjuds man en möjlighet är det stor chans att man kategoriserar den som en begränsning på grund av sitt missbruk. Missbruket i sig kan också ses som en begränsning i strävan att avbryta sitt kriminella liv, man kanske har motivation med att avsluta sitt kriminella liv men vill inte bli kvitt sitt missbruk. Bristande motivation gör att man inte avslutar sitt kriminella liv, respondenten anser sig inte ha några motiverande anledningar till att lägga kriminaliteten och missbruket bakom sig. Motivationen är därför avgörande för huruvida man kategoriserar ett erbjudande som en möjlighet eller begränsning. Rädsla för det okända i kombination med den upplevda trygghet man får i det kriminella livet gör att man inte lämnar det kriminella levernet.

Gäng är inget nytt fenomen. Faktum är att forskare hävdar att gäng funnits över större delen av världen under mycket lång tid. Ändå är inte kunskapen om gäng så stor som man skulle kunna tro. För att kunna komma fram till effektiva metoder att bekämpa kriminella ungdomsgäng krävs en ökad kunskap om vad dessa är och hur de fungerar. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara varför det är viktigt att arbeta med kriminella ungdomsgäng.

Psykopater är väl representerade i fångvårdsanstalter och mer än 50 procent av de allvarliga brotten utförs utav psykopater. Man uppmärksammar dock inte de laglydiga psykopaterna med ett konventionellt beteende. Tidigare forskning visar att psykopater har olika neurologiska underskott i hjärnan, men få studier uppmärksammar neurologiska skillnader mellan laglydiga och kriminella psykopater. Syftet med denna uppsats är att förklara de neurologiska skillnaderna mellan kriminella och laglydiga psykopater, samt hur dessa skillnader är kopplade till kriminellt beteende. Detta för att ge en ökad kunskap för psykopati och en förståelse till varför de kriminella psykopaterna begår brott.

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

Syftet med denna uppsats var att söka en förståelse om varför vissa människor ansluter sig till kriminella gängverksamheter och nätverk och hur detta påverkar de enskilda individerna, grupperingen i sig samt det övriga samhället.I denna studie har jag använt mig utav två typexempel av aktiva kriminella gängverksamheter, Hells Angels och Fucked for Life. Detta för att undersöka hur dessa är uppbyggda samt studera dess normer och värderingar..

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället.

Anabola androgena steroider (AAS) är en substans som påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt. Såväl innehav som bruk av AAS är brottsligt. Preparatet ger flertalet bieffekter som förutom brukaren även skadar andra individer och samhället i stort. För att förhindra att människor skadas och genomföra ett förebyggande preventionsarbete måste det finnas kunskap om fenomenet, därför genomförs denna studie. Syftet är att få en överblick av dagens forskning rörande vem som använder anabola androgena steroider, varför de använder substansen samt i hur stor utsträckning det förekommer i Sverige.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod få förståelse för hur det är möjligt för f.d. kriminella att gå från ett slutet system, präglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. Utifrån tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem män, hämtade vi vårt material för att kunna besvara vår frågeställning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lätt hamnar i ett utanförskap och är stigmatiserad vilket försvårat för våra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt.